En kringla om dagen
26 januari 2012, 22:32

Vaccinationerna

Det är svårt det här med vaccinationer. Vill ju inte precis pumpa kroppen full av läkemedel men samtidigt vill jag undvika smittor. Förstås. Skulle vara dumt av mig att gå ut på högt.

Har frågat runt lite, kollat rekomendationer och svaren har rört sig allt från att jag skall lita på universum till att jag skall ta varendaste en spruta jag hört om i hela mitt liv (mamma). Så väntar ännu och bestämmer mig snart, men kan berätta att jag själv ligger någonstans där emellan de här två svaren.

Skriv en kommentar
26 januari 2012, 22:19

Kastanjeformade bröst

Je, delen om de kastanjeformade brösten fick extra goda ord och läraren läste upp texten inför allas lystrande öron.

Och det var inte det minsta pinsamt heller. Kanske kunde små brösthistorier blir min specialisering på ett område då det pratas så mycket om det här med att vi inte koncentrerar oss tillräckligt djupt på en sak utan lite här och där för att sedan tappa tanken (eller pratas det? Åtm hänger jag för mycket på nätet).

Skriv en kommentar
26 januari 2012, 10:42

Varsamheten

Var varsam med dina ord. Det var knappast det här hon menade men skall nog undvika att gå tillbaka, förändra bland orden. Se, tror de oftast finns där av en orsak.

Kanske jag inte byter namn heller (När det knakar så märkligt på alla vindarna, Det var dagarna jag slogs av svindel, Jag suddar oftast ut de första orden, Hoppas du förstår mig - tänker vi lika? Åh, världen var ju större än det här. Åh, vad stor världen är, jag känner hur det färgas i magen nu, om jag bara blundar).

För slutresultatet skulle ändå inte blir värst tufft.

Visst, jag tar gärna del av berättelser från världen men det kommer alltid att finnas ett filter där emellan oss. Du står där emellan och påverkar. Ni kunde ha det så mycket bättre, som vi, så här skall ni göra för att nå det. Och så här och här. Nu är ni alla upplysta, nu kan ni läsa allt det vi en gång skrivit ner till er. Men jag tror vi kommer att mötas en dag, vid klyftan. Då vi nu börjat backa här, lyfta fram det traditionella (som den charmige danske jordbrukaren på tv till exempel), och långsamheterna igen.

Hittade Kehitys-Utveckling.

Skriv en kommentar
24 januari 2012, 10:09

Namn

Önskar att jag hade valt ett lite tuffare bloggnamn, i tiderna.

Skriv en kommentar
23 januari 2012, 00:10

När den där flinten får mig att tänka på något helt annat

Vet inte vad som fick mig att tänka på den här dagen helt plötsligt. Kanske var det chaufförens flint som oundvikligt förde tankarna till de där kala klipporna vi brukade slumra in på och vakna först då huden inte stod ut med hettan längre.
Där var aldrig andra badare samtidigt eller vi hade inte sett andra och därför inbillade vi oss att sjön var vår egen. Vi brukade prata som stora insjösägare och sprida ut oss över klipporna utan minsta hänsyn. Det kom till exempel aldrig på fråga att min syster skulle ha valt en plats vid kanten utan hon erövrade alltid favoritgropen som hade formen av tonårsryggar som våra då. Bara för sakens skull fällde hon också ut armarna raklånga och särade på benen för ta så mycket plats som möjligt av våra klippor vid vår sjö. Fastän vi låg nära varandra ropade vi högt, för vi ägde och vi hördes, vid vår sjö. Det jag vill ha, vill jag aldrig att du får, brukade vi ropa bara för att det var så elakt sagt. Det var det elakaste vi kunde komma på men eftersom det bara var vi, skrattade vi rått.
Systern berättade att hon en dag kommer att tatuera in örnens vingar över hennes rygg i gropen medan jag föreslog måsens. I samma stund landade faktiskt en mås vid våra fötter och vi såg det som ett tecken, för brukar måsar verkligen landa vid sjöar. Det var det bästa med de här dagarna. Då det nu fanns allt färre normer att följa (ordet normal skulle snart avlägsnas ur Svenska Akademiens ordlista över svenska språket) kunde vi göra precis hur vi ville och strunta i alla borden som vi antagligen kunde komma att sakna som äldre då andra sakta börjat fråga om vi inte tänkte göra annat här i livet än att erövra gröna klippor hela dagarna långa.
Skriv en kommentar
22 januari 2012, 23:59

S muren

Kom hit bara alla språkmurar som tänkas kan. Låt mig se.

 Swaadista, surya, shukra baar, sukh.

Tasty, sun, Friday, happiness.

Det blev S muren idag.

Skriv en kommentar
22 januari 2012, 17:10

Miniatyr

Skriv en kommentar
22 januari 2012, 00:01

Var jag kunde somna

Den här lördagen kunde jag gärna somna i det röda Bromarfhuset, insnöad, under snötak med varma människorna. Så långt bort i snön vi kan komma, gå i varandras fotspår för att lämna orört bakom oss, sopa trappan, öppna dörren, stänga om, lysa upp alla snöfönstren och hoppas på att snömolnen inte smälter under natten.

Värma fingrarna, byta yllesockorna, värma tårna, höra allt som knakar och ingenting då det är tystaste snöbyn omkring oss. Sedan värma, värma. Varandra. Bara för att vara nära, det är ju ganska varmt redan men kan du lite värma där ännu. Här och här. Och där.

Skriv en kommentar
21 januari 2012, 11:27

Om att sluta vara tyst

- Rör henne inte, din idiot!

Och där hade jag tagit steget ut ur skuggan, nu hade jag skrattat högt i biosalongen, nu hade jag sjungit med i körövningarna. Jag var inte betraktaren längre som hejdade sina beiga påståenden utan nu plötsligt hade jag tryckt upp min åsikt framför andras närsynta blickar. Där sprang jag omkring och tryckte upp de här orden fastän andra vände sig bort, blockerade synfälten för allt sådant de redan tidigare sett. (Kom med något nytt, tack, byt tankebana).

Nu plötsligt hade jag börjat älska och hata helt öppet med de här kraftigaste orden som bara hördes på film, det var antingen eller och inget där emellan som mjukade upp mina bokstavsflätor. Rör henne inte, din idiot, upprepade jag fastän jag skakade inombords. Egentligen klarade jag aldrig av att prata så där till folk men det visste ingen annan än jag själv. Det visste nu ingen av dem som hörde.

Skriv en kommentar
19 januari 2012, 20:35

Kajka

Efter flera besök i affären och några hmm fick jag nu med mig den här Kajkarinkan. Kändes mindre trevligt att lämna ett lägermöte med miljö och återanvändning som tema för att sedan konsumera, slänga sedlarna i disken.

Försökte fråga hur mycket jag också betalar för brandet men försäljaren försäkrade mig om att jag nu handlar en generationsrinka som håller i evighet. Och visst är den snygg. Enkel och läcker skulle jag säga. Tidlös, utan onödiga band här och där, hela framväggen går att öppna, precis som jag önskat.

 

Skriv en kommentar
/data/rinkeli/system/user_image

Jag är Riina som föredrar långsamma melodier.


För länge sedan bestämde jag mig för att aldrig få andra att känna sig illa till mods och det vill jag fortfarande hålla fast vid. Men jag föredrar nog också blyerts där en del ord kan suddas ut i efterhand, där sneda mustascher kan rundas vid spetsen.Tog precis till mig liknelsen: som att spela trummor. Om du missar behöver du bara slå ett slag till. Ungefär. Improvisera melodierna omkring dig som formas i da- dum- di- da- dum.


Jag stavar fel ibland men försöker att inte stanna kvar vid felen.



Vilken tur att det blåser upp till storm inatt, då kunde jag ställa mig där nere på gården i en skuggig kostym och låta bli att urskilja. Stormar det i hjärtat eller där utanför, måntro.


Handtag, famntag, klapp eller kyss?


Senaste kommentarer

21.01, 11:41
Kajka av faddu
20.01, 09:10
Kajka av Lintsu
19.01, 22:16
Kajka av Eltsu